Havre
Havre går bra att odla på mager jord långt norrut. Kärnorna innehåller mer fett än andra sädesslag, vilket gör den lämplig som foder åt framför allt hästar. Havre används också till gryn och mjöl.
Havre härstammar troligen från en sydeuropeisk vildart och den första odlingen kan spåras till Medelhavsområdet för cirka 2 000 år sedan. Havre var inte känd som odlad växt av de gamla kulturfolken och grekerna ansåg den dessutom oduglig som föda. Havre odlas nu i många länder men det är främst i Europa och Nordamerika man hittar odlingar.
Havre är en ettårig stråväxt med flerblommiga ax som sitter samlade i en vippa. Växten blommar under högsommaren är självbefruktande. Ett sätt att skilja havresorterna åt är genom att se vilken färg kornet har, det finns vit-, gul- och svarthavre.
Havre behöver ett nederbördsrikt klimat och sås därför tidigt på våren så den inte torkar ut på senvåren och försommaren, den är ej heller speciellt köldkänslig. Havre kan odlas på all slags jord men drabbas ofta och särskilt på kalkrik jord av bristsjukdomar.
Se samtliga produkter för havre inom Växtskydd.
Korn
Korn är troligen vår allra äldsta kulturväxt, det finns till och med fynd från stenåldern. Numera odlas korn framför allt till djurfoder, men det ger också malt för öltillverkning samt korngryn. Korngryn är hela korn som klipps i mindre bitar. Det kan kokas som ris eller användas till gröt och i brödbak.
Korn odlas över stora delar av jordklotet, med stora odlingar i bland annat Ryssland, Canada och Australien. Vilda former av korn finns i främre Asien och Tibet. I Norden har korn odlats mycket länge och redan under stenåldern förekom kornodling. Under 1500-talet såddes korn på merparten av den odlade arealen.
Det odlade kornet är självfertilt vilket gör att det finns många olika sorter och varianter.
Korn kan odlas från de kallaste trakter, där inget annat sädesslag når mognad, till subtropiska och tropiska länder.
Se samtliga produkter för korn inom Utsäde.
Se samtliga produkter för korn inom Växtskydd.
Råg
Råg är ett i huvudsak nordeuropeiskt sädesslag, som mest används som brödsäd för framställning av rågbröd, rågflingor, rågkross och rågmjöl.
Det är en ganska ung kulturväxt som troligen härstammar från en vild släkting som finns i Mindre Asien. Antikens greker och romare kände till råg, men odlade det inte i någon stor utsträckning. Det finns belägg för att råg odlats i Norden från omkring 1000-talet.
Till skillnad från andra odlade sädesslag är rågen korsbefruktande med väl fungerande ståndarknappar och pollenkorn. När rågens blommor släpper ut sitt pollen sker detta explosionsartat under soliga dagar i juni vilket gett upphov till uttrycket 'rågen ryker'. Eftersom rågen är vindpollinerad är fruktsättningen beroende av torr väderlek, och regn förstör pollineringen med utebliven eller i varje fall starkt minskad skörd som följd.
Råg kan sås både på lerjord och sandjord och är mycket tålig när det gäller torka och låga pH-värden.
Som en kuriositet kan nämnas att man har mätt upp rotsystemet av en rågplanta till 622,8 kilometer i 0,051 kubikmeter jord (Mabberley 1997).
Rågvete är, precis som det låter, en korsning mellan råg och vete. Rågvetet passar på nästan alla slags jordar och används främst till djurfoder.
Se samtliga produkter för råg inom Växtskydd.
Vete
Vete är bland de mest odlade spannmålsslagen i världen, och används som kreatursfoder och för framställning av vetemjöl, vetekross och alkohol.
Vete är självbefruktande, vilket gör att det finns många olika sorter och varianter. Några exempel är vanligt vete eller brödvete, durumvete eller hårdvete, emmervete och spelt eller spaltvete. Formrikedomen gör att vete kan odlas under mycket skiftande betingelser.
Vetets ursprung och historia är omdiskuterad men har troligen sitt geografiska ursprung i sydvästra Asien. Enkornsvete odlades redan 10000–9000 f Kr i ett område från Mindre Asien till Syd- och Mellaneuropa. I forntida Egypten odlades främst emmervete som även hittats på stenåldersboplatser i Europa. Under yngre stenålder odlades vanligt vete av kortaxig form i Europa. Hårdvete nådde Europa under 1500-talet. Dagens brödvete kom först under 1900-talet, efter ett omfattande förädlingsarbete som gav nya, härdiga sorter. Det var på 1900-talet odlingen av vete fick någon större omfattning.
Vetekornets kvalitet beror på proteinhalten och proteinmängden varierar beroende på vilken vetesort som används.
Vetemjöl är den vanligaste mjölsorten, det passar bra till matlagning och bakning eftersom vetemjöl på grund av ett högt gluteninnehåll ger volym åt bröden.
Se samtliga produkter för vete inom Växtskydd.