En starkt bidragande orsak till återhållsamheten är att många har en bild av att körning med spruta i höstraps 14 dagar innan skörd resulterar i kraftig drösning av frön.
Det finns dock flera goda skäl till att nedvissning av höstraps före skörd är lönsamt såväl arbets- som avkastningsmässigt. För det första mognar dagens rapssorter generellt sett senare än rapssorterna gjorde för 10 till 15 år sedan. Det medför givetvis att höstrapsskörden kommer allt senare och tidsmässigt närmar sig höstveteskörden. För det andra etableras dagens höstraps med färre plantor per kvadratmeter. Det medför att rapsen utvecklar en kraftigare huvudstjälk med flera sidoskott vilket i många lägen ger ett 40 till 50 cm tjockt skidskikt. Nackdelen med detta ur skördesynpunkt är att den nedersta tredjedelen av skidorna får mindre ljus och mognar senare än skidorna längre upp på plantan. I stället för en ofta nervös väntan på bra väder för rätt skördetidpunkt, bör man överväga om inte nedvissning av höstrapsen är ett intressant alternativ för att kunna styra skördetidpunkten efter egna önskemål.
Jämn avmognad ger enklare och snabbare rapströskning
När man väl har bestämt sig för nedvissning, ska behandling med REGLONE utföras cirka 14 dagar innan skördetidpunkten. REGLONE tas upp mycket snabbt av plantan och redan cirka 5 dagar efter behandling börjar avmogningen av den nedersta tredjedelen inte helt mogna skidor. De annars så sega skidorna, som sätter ner tröskkapaciteten, kommer i stället vara enkla att tröska.
En rad försök med jämförelse av skördebetingelser i höstraps med och utan nedvissning genomfördes i Tyskland 2007 (se fig.)
Behandling utfördes den 3 juli. 9 dagar senare hade antalet gröna skidor i de nedvissnade parcellerna minskat till 4 stycken per planta, medan det i obehandlat fortfarande fanns 11 stycken gröna skidor per planta. Effekten i praktiken av detta var att man kunde börja tröska de nedvissnade parcellerna cirka 4 till 5 dagar tidigare än obehandlat. Dessutom är risken för drösning, till exempel på grund av dåliga väderförhållanden, mindre i en nedvissnad rapsgröda därför att mognadsprocessen har stoppats.
Finns det inga nackdelar med nedvissning?
Självklart kan man inte köra i en nästan mogen rapsgröda utan att det medför drösning såväl i körspår som på vändteg. Men eftersom drösningen begränsas till körspåren påverkas skördeförlusten av sprutbredden. Tyska försök visar på 3,2 procents skördeförlust vid 18 meter, och 2,6 procent vid 24 meters arbetsbredd. Denna skördeförlust plus kostnaden för Reglone ska tas med som utgiftsposter i lönsamhetskalkylen för nedvissning.
Faktum kvarstår: positiv kalkyl för nedvissning av höstraps före skörd
Trots de mekaniska förlusterna vid bekämpning, ger nedvissning totalt sett lägre drösning och som regel en merskörd. Samtidigt reduceras kostnaderna för torkning. Ytterligare en fördel är den högre framkörningshastigheten på tröskan. Det ger en direkt ekonomisk effekt genom lägre bränsleförbrukning som med tanke på dagens priser alls inte är försumbar. Den högre tröskkapaciteten beror på att ett nedvissnat tröskmaterial inte smetar och fastnar inne i tröskan vilket både medför förlust av frön och lägre skördekapacitet.
Tyska kalkyler med ett fröpris på 225 kronor per dt och en medelskörd på 45 dt per hektar ger ett positivt utbyte på cirka 660 kronor per hektar vid nedvissning av höstraps före skörd. Från detta ska dras kostnader för Reglone, körning, samt drösning vid bekämpning. Beroende på sprutbredd blir dessa kostnader cirka 440 till 550 kronor per hektar.
Sammantaget är det väl värt att överväga ett positivt netto kring 100 till 200 kronor per hektar, då nedvissning inte är en nödåtgärd, utan snarare en försäkring mot ”väderstress” och säkrare skörd.
Fördelar vid användning av Reglone för nedvissning av höstraps
• Snabbare effekt än glyfosat-preparat
• Snabbare verkan av sprutning vid (tror inte att det är prognosen som påverkar effekte) soligt väder
• Mindre drösning i ojämnt mogna fält Renare frövara = mindre avdrag vid rensning menas det lägre kostnad för rensning eller bättre betalt pga renare frö.
• Lägre vattenhalt vid skörd = lägre torkningskostnader
• Högre framkörningshastighet av tröskan = mindre bränsleförbrukning per hektar och högre tröskeffektivitet.
• Mindre mekaniskt slitage av tröskan på grund av smutspåslag av gröna växtdelar
Rätt tidpunkt för nedvissning
